Hej

Det är snö på marken. Som ligger kvar. Det är vinter fast vårblommorna börjar dyka upp. Det vita på marken känns främmande, fast det borde komma varje år.

Jag känner att jag glömmer bort den här bloggen oftare än jag kommer ihåg den.
Ledsen för det.

Det brukade hända så lite i mitt liv och nu händer det så mycket att jag typ har ont i magen varje dag. Konstigt att det kan ändras så fort.

Det hände så mycket, som jag nog borde prata om för att bli ännu mer modigare, modigare än jag är i denna sekund. Fast jag vet inte. Jag är fortfarande väldigt blyg. Försöker slänga mig ut från klippkanten (bara i tanken såklart) så ofta jag kan, för att försöka vara modig. Även fast jag ibland faller och då gör det förjävligt ont.
Men när det går bra, när man faller och flyger samtidigt, då, då känns det som om man uppnått värsta höjdpunkten.
Och tillslut är alla hårda landningar värt dem ynka ljusglimtarna.


Fasten jag ofta lever i en fantasivärld och ser mig själv från ett tredje perspektiv försöker jag hela tiden att göra mig själv till en bättre och klokare människa genom att påminna mig själv att jag lever i verkligheten, och verkligheten är här och nu. Inte på 80-talet och inte om 20 år. Nu och nu och nu.
Aldrig sen.
Man missar så mycket genom att leva i framtiden.
Därför har jag gjort ett nyårslöfte till mig själv. Jag som aldrig har nyårslöften. Jag ska lära mig leva i nuet och uppleva allt jag kan just exakt nu i den här sekunden.

Om jag kommer att klara det är fortfarande ett mysterium. För jag får inte försöka se in i framtiden. Så det är bara att vara snäll och vänta på att tiden tar sin tur och då senare i framtiden se om det blir ett negativt eller positivt svar.

Så, hejdå framtiden och hej nuet.
Vi ses just exakt nu, och just exakt nu är det positivt. Vi fortsätter med den iställningen, eller hur?


Om vi inte hörs före dess, ha ett riktigt bra nyår och så välkomnar vi det nya året med öppna armar och hoppas på ett ännu bättre 2016!!

Kommentera här: