Uppdatering!

Hej!
 
TÀnkte ta mig friheten - eftersom det Àr min egen blogg - att skriva ett sjukt himla lÄngt inlÀgg om min flytt, mitt nya plugg och min nya hemstad. För er som vill lÀsa alltsÄ. Som en liten ganska lÄng uppdatering typ. För er som inte vill lÀsa - nÀmen skrolla vidare dÄ, eller klicka snabbt som attan pÄ krysset och stÀng fliken.
 
Jag vet att jag har kÀnt mig ganska distansierat frÄn det mesta som börjar pÄ S och slutar pÄ tockholm. Kan vÀl bero pÄ att jag har kÀmpat till 1000 för att göra det ocksÄ. Jag har hört att det ska bli lite enklare dÄ. Om man inte tÀnker sÄ mycket pÄ hur det kommer att bli, eller blickar för mycket bakÄt. Det ska inte göra lika ont, och man ska kunna slÀppa taget lite enklare. Jag vet inte om det har gÄtt sÄ bra. Men jag har i och för sig inget att jÀmföra med heller. SÄ för att ha gjort det en första gÄng har det vÀl gÄtt halvbra, om jag fÄr sÀga det sjÀlv.
 
"Kom till poÀngen nÄgon gÄng dÄ!"
Okej, okej. Jag ska, ta det lugnt!
 
Innan jag börjar mÄste jag bara berÀtta att jag sitter och Àter lunch och att det har slagit om till vintertid och att jag bloggar och pluggar och skriver lite omlott, plus packar för att Äka hem till S-tockholm en vecka för lite lÀtt pÄhittat - egentaget höstlov och lite lugn ett tag. Ett mycket behövligt lugn.
Dessutom pÄ tal om ingenting har jag fÀrgat hÄret ocksÄ. Eller lite i alla fall. Ni vet en sÄdandÀr DipDye. Den blev min favoritfÀrg. Lila. För jag vÀgrade tro att allt var förstört nÀr frisören jag fÀrgade hela mitt hÄr lila hos, sa att mitt hÄr var för fint för att fÀrgen skulle fastna och att jag nog förmodligen inte hade möjligheten att ha lila hÄr. Jag vÀgrade tro att det var slutet. Och hÀr sitter jag med lila hÄr! Whiee!
 
 
Okej. SĂ„ nu.
Jag sökte i vÄras, nÀr jag fortfarande var insvept i plugg-Ängor frÄn gymnasiets slutspurt, in till ganska sÄ mÄnga universitet. Detta för att dels ha nÄgot att göra nÀr hösten kom, dels för att man fick det berÀttat för sig frÄn lÀrare att om man inte sökte in nu att det skulle bli typ dubbelt sÄ svÄrt att komma in ett Är senare, men framförallt för att man ville börja plugga under höstterminen. Dessutom sökte jag bara in till det program jag helst av allt ville.
FörskollÀrare
SÄ, till min poÀng. Jag kom in! Whopwhop!
Ett litet hinder bara. Jag kom in 4 timmar ifrÄn hemma. Jag bodde i S-tockholm och kom in i Jönköping. Ett sÄ himla stort JAAAA.
För jag har i flera Är velat flytta. Jag var trött pÄ att bo hemma, vara kvar i S-tockholm, göra samma samma hela tiden. Hade sÄ himla lÀnge velat flyga ut. Jag ville bort.
Samtidigt som en extrem vÄg av Ängest kom svepande. Varför kom allt sÄ himla plötsligt? Nu gick tiden sÄ farligt fort. Under vÄrterminen var det mycket som behövde klaras av, mycket som skulle hinnas med och mycket som skulle bli klart. Mest av allt gymnasiet dÄ. Men ocskÄ bli frisk - lyckades ju dÄ att fÄ Körtelfeber och bli ganska sjuk och trött. JÀmt och stÀndigt hÀngde denna trötthet över en som ett himla vintertÀcke. Men sen lÄg en oro över en om hur höstterminen skulle bli ocksÄ (innan beskedet om universitetet hade kommit).
 
Det var alltsÄ mycket som fanns pÄ hjÀrnan redan innan beslutet kom. Men nÀr det kom. Vilken lÀttnad. Lilla jag kom in! Jag kom in pÄ mitt förstahandsval. I maj mÄnad var jag dÀr pÄ en lÀmplighetsbedömning, d.v.s. ett kort prov och en intervju för att lÀrarna pÄ universitet skulle fÄ en uppfattning om vem jag var och om jag skulle kunna vara lÀmplig för att bli lÀrare. För det första, var det en speciell, lite lÀtt lÀskig upplevelse sÄdÀr. Mentalt alltsÄ, det var ju ingen som var elak eller sÄ. Men jag körde ner till Jönköping sjÀlv, bodde hos en kompis till min mamma, gjorde proven och körde hem igen. Kallar det min första egna lilla bilsemester. SjÀlva resan - körandet alltsÄ - vÀgde upp osÀkerheten pÄ proven, för den var underbar. Men jag klarade mig ocksÄ pÄ sjÀlva proven. Jag Àr alltsÄ lÀmplig för att bli förskollÀrare.
 
Sen var det sÄklart ganska mycket att förbereda sig mentalt och fysiskt för att flytta. För jag hade bestÀmt mig. Jag klickade pÄ JA-rutan och började leta boende. 
Jag förberedde mig sÄ bra det gick att lÀmna alla. Min familj, vÀnnerna, vÀgarna till stan och hem, tunnelbanan, bussarna, gÄngvÀgarna, huset, allt som innehöll kÀnslan av hemma. Det tog nÄgra mÄnader. Och det Àr fortfarande inte över. Jag minns fortfarande allt och hÄller kvar i minnen som man kanske borde slÀppa. Det spelar liksom ingen roll hÀr i Jönköping om tunnebanan i S-tockholm har nÄgot tekniskt fel den 13/10 eller inte.
Jag förberedde mig fysiskt genom att börja packa. Vilket var himla svÄrt. Vad packar man för att flytta hemifrÄn? Hur packar man ihop hela sitt liv? Jag vet att jag inte behövde packa ihop allt, eftersom min familj bor kvar i huset jag lÀmnade, men det var ÀndÄ att jag skulle packa ihop för att flytta sjÀlv och packa ihop för att flytta till ett mer  eget liv pÄ nÄgot konstigt invecklat sÀtt.
Men jag gjorde det. Och flyttade ner till Jönköping, min nya hemstad den 21 augusti 2016. Jag kom fram sent pÄ kvÀllen. Ca 2 veckor tidigare hade jag fÄtt tag i ett boende, och tillsammans med en ny vÀnskap bestÀmde vi oss för att flytta in i en gullig vindsvÄning pÄ samma gata som skolan. En vecka innna flytt var vi bÄda vid lÀgeneheten tillsammans med vÄra förÀldrar och skrev kontrakt och jag höll för första gÄngen egna nycklar till en egen bostad i min hand. Vid samma tillfÀlle var jag pÄ Ikea och skaffade sÀng och lakan för att nÄgot sÄdant fanns inte i lÀgenheten. 
Sen gick det en vecka och jag förberedde mig allt vad jag kunde. Funderade om det fanns nÄgot mer man kunde packa. Om det var nÄgot jag hade glömt. Men samtidigt trÀffa sÄ mÄnga av slÀkt och vÀnner som gick att trycka in. Men ÀndÄ mest av allt kÀnna den extrema vÀldiga glÀdjen som sköljde över mig nÀr jag satt pÄ bussen och vi var i utkanten av S-tockholm och jag fick kÀnslan av att jag klev in i ett nytt skede av mitt liv.
Och det kÀndes underbart. I just det ögonblicket kÀndes det som om ingenting i hela vÀrlden kunde stoppa mig. Som om det hÀr var det bÀsta som nÄgonsin hade hÀnt.
 
Och allt var underbart. Det har tagit tid att komma in i lÀgenheten. Det Àr dÀrför ingenting har skrivits om det. Inga bilder frÄn den hÀr nya staden har kommit upp hÀr och det har mest varit tomt pÄ uppdateringar. Men nu, 2 mÄnader senare kÀnns det som om jag Àr lite mer pÄ plats. Jag har börjat vÀnja mig vid att sÀga att jag har tvÄ hemstÀder, eller i alla fall tvÄ hem i tvÄ stÀder. Ett jag bor i och ett jag hÀlsar pÄ dÄ och dÄ. 
 
 
Okej, och ja, jag har ju dÄ ocksÄ börjat plugga. Till förskollÀrare. Och som med det mesta jag gör sÄ tvivlar jag pÄ om det Àr 100 % rÀtt det jag gör. Och jag vet inte, för hur skulle man kunna veta om det man gör gÄr felfritt hela vÀgen? Det kan man inte veta. Men jag vet att det kÀnns bra nu och att det hÀr Àr vad jag vill göra just nu. Just nu Àr det bra. Och jag har börjat hitta nya vÀnner hÀr - Àven fast jag sjÀlvklart inte har glömt er jag har hemma i S-tockholm. Ni Àr underbara <3
Och det börjar kÀnnas ganska bra att leva hÀr. Vi klarar oss bra med mat och lever bra i vÄr lÀgenehet som ibland kÀnns liten, ibland stor men mestadels av tiden alldeles lagom.
Plugget gÄr bra. Jag klarade min första tenta! Yay! Och i fredags slutade vÄr första kurs. PÄ mÄndag börjar nÀsta. Men egentligen nog inte förns om typ en vecka, för nÀsta vecka hÀnder egenligen inte sÄ mycket. Det Àr i stort sett tomt pÄ schemat.
SÄ nu taggar jag en fortsatt hÀrlig hösttermin och ser mycket framemot att trÀffa familj och vÀnner nÀsta vecka nÀr jag Àr hemma i S-tockholm igen.
 
Kul att ni lÀste sÄ hÀr lÄngt! :D
Vi ses snart igen i nÀsta inlÀgg, dÄ hoppas jag pÄ en bildbomb av Jönköpings-bilder!
 
Kramisar <3